Som en blänkande silvertråd
2011-02-11 @ 23:53:41
Jag är helt slut. Ögonen är blytunga och egentligen skulle jag ta och lägga mig nu, men det går bara inte.
Den här veckan har varit stressig, rolig, sorglig, pressande, stressande och ännu mera stressig.
Den började rolig då jag i måndagskvälls snörade på mig fotbollsskorna för första gången på ett halvår. Inomhus var ju faktiskt inte riktigt samma sak. Sen bar det av till rävhagens konstgräs och fotbollsträning. Jag sträckte mig ca 15 min in i träningen och kunde därför inte springa klokt resterande tid, och sjukt dålig kondis hade jag, men det var kul! Träningsvärken släppte igår, tre dagar efter träningspasset, som först... Attan vad jag saknat fotbollen! Sen gjorde saker jag snart ska berätta om att jag inte hann träna något mer i veckan, men i år blir det bannimej fotboll igen!
Så det gjorde jag i måndags. Resten av veckan har egentligen bara handlat om en sak.
Min gammelmormor gick bort den 26:e januari i år. Allas älskade lilla Momma. Hon skulle ha fyllt 100 år i sommar. Begravningen ägde rum idag och det är där ifrån jag nyss kommit hem. Begravningen hölls i allhelgonakapellet och därefter var det minnesstund på suderbys. Efter det åkte vi 45 närmsta släktingar hem till min farmor och farfar där vi ikväll ätit och umgåtts tillsammans allihopa. Därav det sena klockslaget i skrivande stund.
Jag och mina två kusiner Ida och Desirée blev tillfrågade om vi kunde sjunga på begravningen och det gjorde vi. Det höll dock på att inte bli av då min körledare, som skulle kompa oss, blev tvungen att lämna återbud nu i början av veckan då hennes pappa fått en hjärnblödning. Det blev något panikartat därefter men efter många timmar, samtal fram och tillbaka och överväganden hit och dit fick vi tillslut tag på en bekant till min körledare som snällt ställde upp. Och vilken tur vi hade! Hon var en riktig klippa! Då det var en borgerlig begravning var önskemålet mycket sång, närmare bestämt FEM sånger. Utöver det, två musikstycken på orgel och en sång som alla skulle sjunga tillsammans. Vi åkte hem och träffade henne igårkväll och repade i 1,5 timme och så träffades vi nån timme innan begravningen, that's it, och så gick det så bra! Över förväntan. Dom två sista sångerna var lite jobbiga och känslosamma, men det gick! Efteråt släppte pressen och stressen och allt som varit och tårarna kom. Kanske är det därför jag känner mig något slutkörd nu.
Begravningen var så fin. Väldigt personlig och mycket sång, och det är så fint i allhelgonakapellet.
Imorgon ska jag sova länge. Sen ska jag ägna dagen åt småpyssel här hemma. Möblera om lite i sovrummet och fixa. Egentligen skulle jag ägna dagen och kvällen och natten åt wallmans salonger som vi skulle genomfört med kören i morgon, men det ställdes in när beskedet om vår körledares pappa kom.
Det känns faktiskt ganska skönt att ha en lugn dag i morgon. Den här veckan har verkligen sugit musten ur mig.
Godnatt
Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()
Kommentarer
Postat av: Mojsan
usch då vilken vecka... Men jag gillar att du har varit och tränat=) Du får träna lite för mig också:P Ja men visst blir man glad av loppisfynd, hehe.
2011-02-12 @ 11:17:17
URL: http://memoarmoa.blogg.se/