Isabelle

Gott Nytt År!

2015-01-31 @ 01:05:18

Bloggen har legat död hela hösten, ja egentligen hela året med undantag för några få infall, men en årssammanfattning vill jag ändå alltid knåpa ihop. Det är roligt att kunna gå tillbaka och läsa senare. Se hur det gick med ens planer och allt som hände istället..
 
Ja, för det är lustigt det där, det är sällan det blir som man tänkt sig trots att man har så tydliga planer.
År 2014 blev ju verkligen inte som jag trott.
 
Vid förra årsskiftet skrev jag ingen årssammanfattning. För första gången sen jag skaffade blogg tror jag.
Anledningen var att det kändes bara deprimerande. Jag hade läst 2012 års sammanfattning samt förhoppningarna och planerna inför 2013. Där stod både att vi skulle spara till hus, fixa i ordning i vår fula gråbolägenhet, Jag skulle spela en massa fotboll och så skulle jag resa o hitan o ditan.
När jag satt där i början på januari 2014 kände jag att; det här året sög ju ganska mycket då, typ inget av det blev som vi ville.
Jonas sjukdomstillstånd hade satt käppar i hjulet för sparande till hus då man inte blir så rik på att vara sjukskriven. Grannen blev bara värre och värre och hela det deprimerande området började tära hårt på oss. Vi hade tänkt fixa lägenheten, bad att få nya golvmattor då de hade släppt ifrån golvet men fick svaret att de inte var tillräckligt gamla!? Vi tänkte då själva lägga in ett billigt klickgolv. Visst fick vi göra det "men var beredda på att återställa allting när ni flyttar" var svaret från Gotlandshem. Så vi hade alltså varit tvungna att riva upp klickgolvet när vi flyttade. Där dog den sista viljan att renoverarviljan. Så mörk och deppig lägenhet i otrevligt område. Det tillsammans med att Jonas bara blev sämre och fick fler komplikationer med sina sjukdomsproblem gjorde att allt kändes ganska hopplöst inför 2014. All energi gick åt till att försöka hålla oss flytande och gå o vara orolig över att alkisgrannen skulle råka bränna ner huset.
 
Men den 2 februari (ett år sedan på måndag ju!!) åkte vi på lägenhetsvisning som vi egentligen inte hade några större förhoppningar om, och några veckor senare var vi stolta lägenhetsägare. Därmed kändes det verkligen som att vårt liv fick en ljus vändning.
Så fort kan det vända från att kännas helt jävla hopplöst till helt jävla fantastiskt.
 
Vårt nya boende har hjälpt oss hålla modet uppe för förutom lägenheten har det varit ett ganska motigt åt. Eller för Jonas framförallt. Hans sjukdomstillstånd har bara blivit värre och värre. Hjärtat blev påverkat av hans medicinering och gjorde oss båda riktigt oroliga. Sen blev han pigg ett tag och började gymma, men då kom nästa bakslag. Under ett gympass gick han ut lite för hårt så två senor gick  av i foten. Mitt i sommarsemestern så allt drog ut på tiden eftersom det inte fanns tillräckligt med läkare för att ta tag i det med en gång. Operationen blev inte av förrän i början av oktober.. Efter det hade han väldigt ont och orkade inte göra så mycket mer än att halvligga i fåtöljen med foten i högläge. Det var tufft. För Jonas var det jäättejobbigt att hantera den enorma smärtan, tröttheten och biverkningarna från morfinet osv.
Själv var jag helt plötsligt tvungen att ta hand om allt här hemma själv. Hämta/lämna Lollo, laga mat, diska, städa, tvätta osv. och jobba heltid också såklart. Det tillsammans med oron över att man inte visste hur länge Jonas skulle må dåligt, en haltande ekonomi samt en stressig och teknikstrulig högsäsong på jobbet gjorde att jag kände mig mentalt helt slut. Sen avslutade jag året med en halsfluss (eller nej, det var något liknande sa läkaren....) och fick penicillin som jag förmodligen inte tålde vilket gjorde att jag fick enorm allergisk reaktion. Det kliade något fruktansvärt och hela jag var fylld av prickar som utvecklades till stora obehagliga öar. Fy, vad hemskt det var. 
Så ja, jag känner att jag behöver en långresa på några månader. Till en solstol och böcker vid poolen utan att behöva tänka på något.
 
Lägenheten och sjuktillstånden är väl det som tagit störst plats år 2014, men vi har hunnit med en hel del ändå!
 
Ett urval:
- Jonas bror med sambo var på besök på ön en helg i januari och det tyckte jag var väldigt mysigt.
- Åkte till Uppsala i Januari. Vi firade Annikas födelsedag (några månader för sent) och åkte till Stockholm för att se musikalen Priscilla på Göta Lejon. Gick därifrån alldeles lycklig i själen. En musikal fylld av glitter och discomusik. Det är bra fint de'.
- Såg även "Svenskbyborna" här hemma på länsteatern med bästa Johanna i en av rollerna. Intressant och lärorik.
- Såg årets tredje musikal. I Säveaulan där musikalkompaniet gjorde musikalen "Annie". Imponerande av de unga skådespelarna och den dresserade hunden.
- Blev helt frälst i 50-60tals inredning och köpte stringhyllor och fortsatte sedan i teak-temat. Det fortsätter under 2015, 50-60 tals inspirerat i färg och form men ändå modernt ljust och fräscht.
-  Harry blev bosatt på landet hos mormor och morfar i och med vår flytt. Det var sorgligt men samtidigt nödvändigt. Vi kunde inte ha honom i nya lägenheten på grund av för liten och oskyddad balkong..
- Under Almedalsveckan hyrde vi ut lägenheten. Då åkte Lollo till Stockholm med Moa medan jag o Jonas bosatte oss hos mina föräldrar. På helgen åkte vi också till Stockholm och gick på Gröna Lund med töserna. Magda fick feber och blev jättehängig men Lollo hade störtkul och åkte alla möjliga läskiga karuseller. Mig tvingade de upp i FRITT FALL!!!! Till tonerna från Charlotte Perelli som sjöng "Gråt inte mer Argentina" på scenen nedanför (Sommarkrysset skulle sändas under kvällen) oss föll vi i en rasande fart. Jag trodde inälvorna skulle komma upp ur halsen på mig, men det gick bra. Dock aldrig mer igen.
- Sommaren var helt fantastisk! Dels hade jag 4 veckors semester för första gången sedan jag började på förlaget. Som om vädergudarna ville belöna mig för det fick vi ett helt otroligt sommarväder. Det var varmt i stort sett varenda dag och ett tag bodde vi nästan på stranden i Åminne. Det blev mycket bad för mig och Lollo. Jonas var ju sjukskriven med sin fot så vi fick mycket tid tillsammans också även om han inte kunde följa med överallt. Umgicks även så mycket jag bara kunde med uppsalavännerna som var hemma på sommarlov.
- Jag var på Romateatern för första gången i mitt liv. Även denna gång var proffset Johanna på scen.
- Min lille far fyllde 50 bast mitt i högsommaren. Det firades med öppet hus hemma i trädgården.
- Jag gjorde EN fotbollsmatch. Ute i När. Spelade sista halvleken och hade dödsångest ett tag. Det är skrämmande hur fort det ändå går att tappa konditionen. Då fallerar även det snygga fotbollsspelet. Jaja, kul var det i alla fall.
- Jag fyllde 25 år! OMG. Hade svårt att hantera det faktum att det skulle vara en speciell "halvvägs till 50" årsdag, så jag tonade ner det så gott det gick. Bjöd ändå hela släkten på stor kakbuffé i vår lilla lägenhet. Fick köra öppet hus för att vi skulle kunna ta emot alla gäster. Men vi fick plats!
- Hösten gick verkligen i körens och sångens tecken. Vi hade 30års jubileum. Det firades med två fantastiska körkonserter tillsammans med Py Bäckman i november. Det tog tid att smälta efteråt. Jättestor publik, en hel repertoar med hennes otroligt vackra texter och hennes energi som spreds till hela kören. Man var helt slut efter den helgen men även väldigt glad. Sen var det stor körfest helgen därpå innan det var dags att börja träna inför julkonserterna. Den 20 december hade vi dubbla konserter tillsammans med Philip Jalmelid. Det drog så mycket publik att folk fick vända i dörren och åka hem utan konsert. Helt fullsatt. De som ändå lyckades komma in fick däremot en helt fantastisk konsert. Vilken känsla det var att sjunga inför så många människor tillsammans med en sån fantastisk sångare och artist. Vi var supernöjda efteråt. Vilket körår!
- Jag hade även en del egna sånguppdrag. Blev tillfrågad av Officerskören två gånger, gjorde en sommarkonsert i källunge kyrka och sjung på både ett bröllop och ett dop. Det var roligt att få stå på egna ben. Äntligen fick man ordentlig användning av sina sånglektioner.
- Under hösten gjorde jag en tripp till Uppsala igen. Vi hade ännu roligare än vi brukar ha (hur nu det ens kan vara möjligt). Jag åkte dit redan på torsdagskvällen vilket gav oss ordentligt med tid att umgås. Förutom obligatorisk shopping, var vi på inflyttningsfest hos Wenke o Sofie, finmiddag hos Annika o Robban samt en heldag i Sigtuna. Åh vilka fina vänner jag har!
- Jag och Lollo gick på bio och såg LasseMajas detektivbyrå. Det var mysigt och roligt att hänga med henne själv och något vi bör göra oftare.
- I december åkte jag och mamma till Stockholm. Min fina present av mamma skulle inkasseras. Vi shoppade loss på fredagen och avslutade med musikalen "livet är en schlager" på Cirkus. Åååh,, den var ännu bättre än Priscilla och jag satt helt tagen hela musikalen igenom. Märkte knappt av mina kliande utslag ett tag. Vi bodde hos Josse så på lördagskvällen åt vi mat på en jättegod asiatisk restaurang innan vi åkte hem till Josse igen och gosade ner oss i hennes soffa. Jag var hög på allergimedicin hela helgen och somnade så fort vi satte oss ner men det var verkligen hur mysigt som helst. Fina mamma och fina syster.
- Den 18 december fick min barndomskompis en liten bebis. Det är den första i min nära bekantskapskrets som får barn och det kändes väldigt häftigt. Hann precis med att träffa henne en vecka innan den lilla krabaten hade bråttom ut. För några veckor sedan var vi och träffade lilla bebisen för första gången. Det ska bli så kul att följa henne!
- Vi hittade finaste granen i stan. Lollo hittade den. Oj, vilken stolthet.
 
Ja, när man staplar upp det så här inser man att året har inte varit så pjåkigt ändå.
 
Sen har jag blivit mycket mer intresserad av vad som händer i vårt land och i stora vida världen. Dels har väl valåret påverkat. Jag är bara så trött på att man inte kan sätta sig in i en annan människas situation. 13% röstade på Sverigedemokraterna. Folk som skyller alla brister på invandrare. Fast inte de som invandrar från USA, eller Norge eller något annat accepterat land. Nä det är tydligen de krigsdrabbades fel, och då framförallt muslimers, att Börje 99 år inte får en plats på ett äldreboende och att lärarna är slutkörda och alla de miljarder brister som finns inom vården och bostadsbristen och arbetslösheten. De är lata och jobbar inte utan lever lyx på bidrag och de snor våra jobb (EHH whaaat???). Människor i nöd kostar bara och då ska de fan veta sin plats. Fy fan, vart finns medmänskligheten?
Och trots att dessa tankar nu tagit sig in i riksdagen sitter övriga partier och pajkastar varandra. Man blir galen. Varför kan de inte bara lägga ner stridsyxan ett tag och göra en gemensam insats för att få bort detta skamliga parti. Ja, det är väldigt snurrigt nu. Det lär bli spännande i år.
 
Sammanfattningsvis vad gäller 2014 då.
 I det hela känner jag mig mycket lugnare nu än jag gjorde tidigare. De senaste åren har jag varit så orolig och stressad över att fastna i det där hemska kvarteret på Gråbo. Så viktigt är mitt hem för mig. Jag måste trivas och det var stört omöjligt för mig. Vår nya lägenhet älskar jag verkligen. Om man kan vara kär i en byggnad så är jag bannemej det. Även om jag längtar till hus som bara den så kommer det bli väldigt sorgset den dag det är dags att säga adjö.
 
Vad kan då 2015 erbjuda?
Mamma fyller 50 år i höst och då ska vi resa är tanken. Diskussioner pågår fortfarande om vart, så det blir intressant.
Jag vågar inte skriva så mycket om vad man hoppas ska hända. Det är jobbigt att läsa om ett år och kanske inse att det inte gick. Jag hoppas ju givetvis att Jonas ska bli bättre nu och äntligen få återgå till det verkliga livet, men efter erfarenhet försöker jag numera att inte haka fast mig vid det alldeles för mycket. Vi tar allt ett steg i taget istället. Det blir vad det blir.
Så jag försöker hålla förhoppningarna på en lagom nivå. Resan är ju så gott som bestämd även om vi inte vet vart. I övrigt ska jag försöka ta tag i mig själv. Hitta passionen för något igen. Träna, fotograferingen eller kanske bara att läsa böcker. Något som man kan få grotta ner sig i ibland. Det får bli målet. Sen har jag ju kören såklart.
 
På söndag går vi in i februari och har därmed redan avverkat en månad av 2015. Det går ju så sjukt fort!
 
Något sent men ändå; GOTT NYTT ÅR!!
 

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()